Privat bostadsbyggande viktigt för Mariehamn!

Mariehamnsliberalerna har nu i sitt pressmeddelande understrukit att staden måste bygga mer i kommunal regi.
Som motiv anger Liberalerna bland annat långa köer och att bostadsbyggande i privat regi inte tagit fart.

Vad är då orsakerna till ovanstående problem?

Knappt 2 % av stadens befolkning står i kön till bostäderna idag.
Alla i kön kan inte stå utan bostad idag.
Det är ju också bra att det finns en viss efterfrågan.
Köerna beror sannolikt delvis på att Marstad erbjuder bostäder med hyror som till en tredjedel är skattefinansierade.

Den kraftigt skattefinansierade hyran är också orsaken till att bostadsbyggandet i privat regi inte tagit fart eller snarare kanske slagits ut.
Ur konkurrenshänseende är det här mycket anmärkningsvärt!
Stadens majoritet bedriver således en bostadspolitik som slår ut den privata sektorn.
Dessutom på ett område som absolut inte behöver bedrivas i offentlig regi.

Liberalerna konstaterar också mycket riktigt att Mariehamns kommunala bostadsbolag Marstad blivit en stor aktör.
Marstads styrelse, staden och landskapet behöver därför också överväga risken med att finansiera Marstad så kraftigt med offentliga medel.
En viss stor europeisk organisation kan ha synpunkter på det.

Varför vill Liberalerna utöka satsningen på ett bolag (Marstad) som inte klarar sig utan hjälp från skattebetalarna?
Det finns ju många privata alternativ som bygger utan att det kostar skattepengar.
Om vi låter de privata bygga hyresbostäder så kan vi sätta mer kommunala skattepengar på t.ex. nya äldreboenden.

Nej, stoppa insättningarna av skattemedel och inför avkastningskrav på Marstad.
Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för alla aktörer att agera på lika villkor!

Varför ska just Marstads hyresgäster få en tredjedel av hyran betald via subventioner och skatt?

Petri Carlsson (fs)

Dagens debatt

Idag var jag på dagens debatt i lagtingets auditorium som anordnades i samband med den bilfria dagen.
I miljöbilsdebatten framförde jag det faktum att vi på Åland totalt saknar infrastrukturen för miljöbränslen oavsett om det gäller gas,el eller andra bränslen.
Till min besvikelse så hade regeringsrepresentanterna på plats inga svar eller visioner på hur infrastrukturen ska åstadkommas.
Mitt förslag är att samhället måste tillfälligt in och stimulera uppstarten av infrastrukturen i dialog med bl.a. bränsleförsäljarna.

Vi är i en ”moment 22″ situation då varken efterfrågan eller tillgång finns, därför anser jag att det är nödvändigt med tillfällig ”uppstartshjälp”.
Nu får vi hoppas att regeringen tar initiativ i denna fråga!

Mariehamn behöver en evenemangspark!

Dennis Jansson har all anledning att vara upprörd över att stadsstyrelsen beslutat om en decibelnivå på 60dB (uppmätt utomhus vid grannes fasad), det omöjliggör evenemang i Mariepark!

Grannarna har också all rätt att vara upprörda, dock så har kritiken beaktats och reglerna (ljudnivåer och tider) har skärpts i nuvarande förslag och dom bekymmer som kan återstå tror vi handlar om ordningsfrågor som inte har skötts ordentligt.
Här behövs en dialog med bland annat polisen för att komma tillrätta med dessa oacceptabla problem. Vi tror nämligen att en evenemangspark behövs i Mariehamn, och att Mariepark passar ypperligt för detta!

Lite fakta om ljud:
Normal samtalston ligger på cirka 60 dB.
Om ljudstyrkan fördubblas ökar decibeltalet med 3 dB.

I Sverige har riksdagen bland annat antagit nedanstående miljömål:
• Det är önskvärt att buller i befintliga bostadsmiljöer överstigande 65 dBA vid fasader utomhus (frifältsnivå) i ett första skede åtgärdas (Proposition 1993/94:215).

I Helsingfors tillåter man 65 dBA och vid enstaka evenemang 70 dBA.
Ålands landskapsregering har tidigare beslutat om en gräns på 70dBA men senare beslutat om minskning till 65 dBA för Mariepark.

Detta ärende handlar inte om rockoff, som bara är en liten del av evenemangsparken utan det är nu frågan om vi alls ska ha en evenemangspark.
Stadsplanenämnden har ansett att andra områden som har utretts inte är realistiska som alternativ.
Vi anser att Mariehamn behöver en evenemangspark och det enorma mervärde Åland får av det.
Tänk bara vilket skyltfönster Mariepark faktiskt är när färjorna anländer och dom ser pågående evenemang!
Folk har stått i mängder ute på däck och vinkat glatt och sett att det händer saker på Åland och kanske väljer dom att kliva i land nästa gång dom åker på Ålandskryssning.

Med ovanstående i åtanke röstade vi för 65 dBA (eq) i stadsstyrelsen men förlorade omröstningen till soc och lib som vill ha gränsen 60 dB?

Landskapets miljöbyrå har uppmätt 79 dBA (max) vid grannars fasad då färjorna anlöper hamnen med all trafik m.m. som det innebär. Man har även uppmätt 54 dBA (eq) när förhållandena var: ”ingen spelning, lite folk i farten och vindstilla”.
Detta visar att Liberalernas lagda förslag, med stöd av Socialdemokraterna i stadsstyrelsen är både oseriöst , orimligt och i praktiken ogenomförbart!

Nu hoppas vi att fullmäktigeledamöterna tar till sig informationen och fattar beslut om att möjliggöra evenemang i Mariepark.
I annat fall är vi mycket nyfikna på att höra fullmäktigeledamöterna förklara hur det är tänkt att fungera med regelverket när färjor lägger till och hur man ska anordna evenemang med nivån på 60 dB (normal samtalston)?

Petri Carlsson (fs)
Nina Lindfors (fs)
Donny Isaksson (obs)

Hösten är här!

Hösten är här och med det också jobb och politik. Nämndarbetet har dragit igång med högsta tempo då budgetarbetet tagit fart. En antagligen historisk händelse var att socialnämndens budget antogs utan en enda omröstning! Vi kompromissade fram lösningar istället för att rösta om allt.

Idag var jag på seminariet/diskussionen som stadsstyrelsen kallat till angående äldreomsorgsprogrammet. Jag kommer att mest minnas Rainer från Mariehamns pensionärsförening som berättade med inlevelse om sin mor och hur viktigt det var att klienter får förtroende för personalen. Varför inte utbilda personalen t.ex. inom äldreomsorgen på även personligt bemötande etc. Ingen utbildning i världen kan naturligtvis få vissa personer att få förtroende för varandra men ökad utbildning om t.ex. bemötande kan hjälpa till att så ett frö till förtroende.