Lågkonjukturen påverkar nu också stadens ekonomi kraftigt. Enligt den senaste prognosen förväntas samfundsskatteintäkterna i Mariehamn minska detta år med 2,5 miljoner euro eller mer mot det budgeterade. Beloppet motsvarar ungefär 70 heltidstjänster inom staden på årsbasis.

Detta belyser näringslivets mycket viktiga betydelse för välfärden i Mariehamn och aktualiserar stadspolitikernas viktiga ansvar för att göra politiska prioriteringar i stadens verksamheter. Åtminstone är jag beredd att prioritera för att fortsättningsvis kunna upprätthålla god kvalitet inom kärnverksamheterna.

Intäktsbortfallet är dock så snabbt och stort att jag också anser att den liberala och centerstyrda landskapsregeringen i skyndsam ordning bör fatta beslut om att temporärt höja andelen som kommunerna får av samfundsskatterna. En höjning av andelen innebär att prioriteringar kan göras i en realistisk takt samtidigt som kommunerna gynnas av att föra en aktiv näringspolitik.

I Nya Åland den 17:e juni meddelade finansministern att landskapsregeringen analyserar stimulanseffekten och funderar på olika lösningar. Det finns dock ingen absolut säkerhet i att skatterna tillfaller samfunden om landskapsregeringen väljer att inget göra. Om det trots allt visar sig att det resulterar i att samfunden får behålla mer av sina förtjänade pengar så medför det också sannolikt att fler väljer att ta ut dividend istället för lön. I en sådan situation skulle jag gärna se att man då i motsvarande grad också minskar skatten på arbete.

Att försöka lösa frågan om egen beskattning med en situation som uppstått genom en av Finlands riksdag antagen temporär ”krislag” känns inte som rätt väg att vandra. Initiativet till egen beskattning bör komma från Åländskt håll särskilt nu då alla partier, utom liberalerna, meddelat att man är positiva till egen beskattning.