You are currently browsing the category archive for the 'ekonomi och politik' category.
Den senaste tiden har det varit en intensiv period för mig. Politiska möten har avlöst varandra, t.ex. partiledardebatten, stadsstyrelsemöten, nämndmöten, partimöten och fullmäktige. Igår var det en remissdebatt i fullmäktige om stadsdirektörens budgetförslag 2010. Inläggen var alldeles för långa och borde tidsbegränsas kraftigt.
Vad gäller själva förslaget finns en hel del att göra för att den ska falla mig i smaken, t.ex. absolut inte höja maxtaxan på dagis, bibehålla syskonrabatten, avkastningskrav på Marstad, införa rimliga avgifter på stadsbussen, omfördela mer mellan sektorer där kärnverksamheter får mer och andra mindre. Ja, jag kan nog rada upp många exempel utan bekymmer.
Men min absolut största oro är den ökande skuldbördan. Från en redan hög lånestock på 28,5 miljoner euro (bokslut 2008) till 40,9 miljoner euro (Plan 2012). En osannolikt hisnande ökning med 70 procent! Nu måste stadsstyrelsen och fullmäktige verkligen ta detta på allvar och göra något åt skuldbördan.
Nu ska jag iväg på styrelsemöte och förtroenderådsmöte…
Majoriteten i ÅHS styrelse, det vill säga centern och liberalerna, vill att Övergårds långvård läggs ner 1 januari 2010 för att dra ner på kostnaderna. Nedläggningen drabbar patienterna och skapar oro bland personal och anhöriga. Regeringspartierna motiverar beslutet med att offentlig sektor måste spara, så även vården.
Den ekonomiska konsekvensen av beslutet, om det förverkligas, är att ÅHS minskade kostnader istället skyfflas över på kommunerna. Det blir alltså ingen inbesparing i offentlig sektor som helhet att tala om. För inte tror väl regeringspartierna att beslutet minskar behovet av vård och omsorg?
Ta nu istället inbesparingsbeslut som kommer ALLA skattebetalare tillgodo. Det som regeringen sparar med sin politik i ena ändan hamnar som en kostnad någon annanstans.
Det är dags för regeringspartierna att ta sitt politiska ansvar och börja prioritera vad som ska finnas kvar och omfördela mellan sektorer inom landskapets budget. Inbesparingarna bör i ännu mindre grad belasta vården och mer på andra sektorer.
Barbro Sundback (s) påstår att städarna i staden tvingas att gå ner till deltid och att de nagelfars och att varje millimeter av arbetsinsatsen mäts. Det är på sin plats att klargöra att det inte alls är så att någon nuvarande anställd städare har utsatts för ”nagelfarande” eller tvingats gå ner till deltid. I fallen som Barbro hänvisar till så har det handlat om prövning av nyanställning.
Samtliga tillsättningar går via stadsstyrelsen för prövning enligt ett tidigare principbeslut om att alla tillsättningar ska utsättas för någon form av prövning, kanske för att man hade tankar om att hålla igen på den kraftigt växande offentliga sektorn. Det har, med facit i hand, inte gett något resultat. Anledningen är socialdemokraternas och liberalernas förda politik. Socialdemokraterna har i alla fall tydliggjort sin linje; utöka offentlig sektor oavsett reellt behov.
Vårt förslag var att bjuda ut städningen till privata aktörer. I det senaste fallet var det renodlad städning det handlade om. Det finns många duktiga företagare inom städning på Åland som kunde utföra det arbetet på deltid. Det fanns således inget skäl till att sköta uppgiften i offentlig regi på heltid. Tyvärr röstades vårt förslag ner.
Petri Carlsson (fs)
Landskapsregeringen har upprepade gånger informerat om den allvarliga ekonomiska situationen och nödvändigheten att göra besparingar i landskapets ekonomi. Med besparingar i åtanke arbetade regeringen fram en tilläggsbudget för år 2009.
Läser man tidigare års bokslut och sedan årets tilläggsbudget ser man att utgifterna för kultur tillåts skena samtidigt som till exempel sjukvården står inför svåra besparingar. Kulturutgifterna når till de högsta nivåerna någonsin i årets tilläggsbudget som alltså är en tilläggsbudget i kraftiga besparingstider. Det är i mitt tycke en mycket märklig prioritering av regeringspartierna.
I grafen nedan kan man se landskapets utgifter för kultur (exklusive idrott, museiverksamhet och utbildning) för åren 2000-2009.
Läser i ”The Economist” om en gammal idé som nu är på väg att diskuteras igen på allvar. Idén är att bygga solkraftverk i Saharaöknen och transportera energin till Europa. I förrgår, den 13:e juli, träffades bland annat Siemens, RWE, E.ON och Deutsche Bank för att diskutera. Stora aktörer som mycket väl skulle kunna realisera tanken.
Investeringen är dock enorm. Exemplet i ”The Economist” kostar 400 miljarder euro i dagens pris investerat under 40 år. Med den nätta summan skulle man kunna tillgodose det mesta energibehovet i norra Afrika och Arabien samt 15 procent av hela Europas behov år 2050. Det ska bli intressant att se om diskussionerna leder någonvart.
Nu är det alltså klart att Wille Valve blir Ålands specialmedarbetare till SFP:s nyvalda europaparlamentariker Carl Haglund. Grattis Wille! Nu väntar hårt arbete i några år i Bryssel.
Lågkonjukturen påverkar nu också stadens ekonomi kraftigt. Enligt den senaste prognosen förväntas samfundsskatteintäkterna i Mariehamn minska detta år med 2,5 miljoner euro eller mer mot det budgeterade. Beloppet motsvarar ungefär 70 heltidstjänster inom staden på årsbasis.
Detta belyser näringslivets mycket viktiga betydelse för välfärden i Mariehamn och aktualiserar stadspolitikernas viktiga ansvar för att göra politiska prioriteringar i stadens verksamheter. Åtminstone är jag beredd att prioritera för att fortsättningsvis kunna upprätthålla god kvalitet inom kärnverksamheterna.
Intäktsbortfallet är dock så snabbt och stort att jag också anser att den liberala och centerstyrda landskapsregeringen i skyndsam ordning bör fatta beslut om att temporärt höja andelen som kommunerna får av samfundsskatterna. En höjning av andelen innebär att prioriteringar kan göras i en realistisk takt samtidigt som kommunerna gynnas av att föra en aktiv näringspolitik.
I Nya Åland den 17:e juni meddelade finansministern att landskapsregeringen analyserar stimulanseffekten och funderar på olika lösningar. Det finns dock ingen absolut säkerhet i att skatterna tillfaller samfunden om landskapsregeringen väljer att inget göra. Om det trots allt visar sig att det resulterar i att samfunden får behålla mer av sina förtjänade pengar så medför det också sannolikt att fler väljer att ta ut dividend istället för lön. I en sådan situation skulle jag gärna se att man då i motsvarande grad också minskar skatten på arbete.
Att försöka lösa frågan om egen beskattning med en situation som uppstått genom en av Finlands riksdag antagen temporär ”krislag” känns inte som rätt väg att vandra. Initiativet till egen beskattning bör komma från Åländskt håll särskilt nu då alla partier, utom liberalerna, meddelat att man är positiva till egen beskattning.
För ett par veckor sedan i stadsstyrelsen hade vi upp ett ärende som var en anhållan från fritidsnämnden om att få anställa en städare (Stadsstyrelsen 220 §, 20.05.2009). Samtliga tillsättningar går via stadsstyrelsen för prövning enligt ett tidigare principbeslut om att alla tjänster ska utsättas för någon form av prövning, kanske för att man hade tankar om att hålla igen på den kraftigt växande offentliga sektorn. Det har, med facit i hand, inte gett något resultat. Anledningen är socialdemokraterna och liberalernas förda politik.
I flera ärenden har vi försökt hitta andra lösningar men inte fått stöd av dom andra partierna. En av tidigare orsaker har varit att dom privata tjänsterna har visat sig vara dyrare. Varför då kan man undra?
Jag undrade och begärde in underlaget från upphandlingen. Mina farhågor visade sig vara sanna, d.v.s. upphandlingen går till så att man begär in prisuppgifter baserat på antal timmar som den offentligt anställda personalen har tillgodo för arbetsuppgiften. Det är för mig mycket märkligt eftersom hela tanken med att privat sektor ska kunna sköta vissa uppgifter är ju att den privata sektorn har förmågan att hitta effektivare lösningar på problem och kan bland annat ha fördelar av samordning med andra kunder.
Jag lade därför förslag om att upphandlingen skulle göras på nytt, dock med annan metod, så att man begärde in städdimensionering. Tyvärr blev vi nedröstade. Här är beslutet:
Stadsstyrelsen 220 §, 20.05.2009
Beslut: Petri Carlsson föreslår, understödd av Donny Isaksson, att ärendet återremitteras och att Fritidsnämnden i ett nytt upphandlingsförfarande begär in städdimensioneringar.
Vid omröstning mellan stadsdirektörens förslag och Petri Carlssons förslag röstar Folke Sjölund, Hannele Vaitilo, Barbro Sundback och Karl-Johan Fogelström för stadsdirektörens förslag medan Donny Isaksson, Petri Carlsson och Anneli Karlberg röstar för Petri Carlssons förslag.
Stadsstyrelsen beslutar således i enlighet med stadsdirektörens förslag.
Med ungefär 2800 rösters marginal tog SFP det sista finska mandatet i europaparlamentsvalet. Carl Haglund blev invald med 16853 röster. Tack vare dom åländska rösterna vill jag påstå! Britt Lundberg drog ihop smått fantastiska 9573 röster. Tidigare åländska ”rekord” hade Gunnar Jansson i europaparlamentsvalet 1996 med 5512 röster. Med ett åländskt valdeltagande som blev 8-9 procent högre än i riket har vi nu visat att Åland menar allvar med att vi vill göra vår röst hörd i Europa.
Idag är det valdag och FST sänder ”EU-valvaka” från kl: 20.00. Vi följer sändningen och den spännande rösträkningen på Umbra. Vi träffas där kl: 19.00, välkommen!
Senaste kommentarer