You are currently browsing the category archive for the 'insändare' category.
Nu står det klart att det allmänna avdraget slopas under ledning av regeringspartierna centern och liberalerna. I praktiken en skattehöjning för oss på Åland. Dessutom var liberalerna med om att höja skatten i Mariehamn. Avgiftshöjningar sker också på många ställen. Det är nu klarlagt att liberalernas vallöften om nytt ledarskap och mer i plånboken egentligen betyder osynligt ledarskap och mer till den offentliga sektorns plånbok.
Skatte- och avgiftshöjningarna slår i praktiken hårdast mot de som tjänar minst samtidigt som det bromsar konsumtionen vilket skapar en ond spiral som i slutändan slår tillbaka mot välfärden. Regeringspartiernas strategi för att behålla en viss konsumtion har varit att vidhålla en stor offentlig sektor. En strategi som nu tar oss ner i en djupare kris.
Skattehöjarpartierna har inte tagit ansvar för ekonomin utan har konsekvent kommit med fagra ord om behovet av minskad offentlig sektor. Ingen kan vifta bort det faktum som ÅSUB har presenterat; att Åland har 40-45 procent fler anställda i offentlig sektor än Sverige och Finland. Konkret handling har lyst med sin frånvaro fram till nu. En del nödvändiga förändringar vidtas men också förkastliga åtgärder som exempelvis nedläggningen av Övergårds. En åtgärd som inte ger en inbesparing i offentlig sektor som helhet.
Skulden för den dåliga ekonomin och skattehöjningarna läggs på finanskrisen och inkomstminskningar från Finland trots att man länge har vetat om att lågkonjunkturen kommer och att den offentliga sektorn på Åland har varit och är för omfattande. Nu skuffar man undan ansvaret på andra och låter skattebetalarna ta smällen.
Socialdemokraterna Kalle Fogelström och Igge Holmberg radar upp en massa exempel på dygnskostnader inom äldreomsorgen och påstår att dygnskostnaden på Villa Gustava är väsentligt högre. Vidare påstår skribenterna att Socialnämnden ”inte på långt när uppfyller” Stadsfullmäktiges villkor i och med att avtalet med Villa Gustava godkändes av nämnden. I socialförvaltningens ärendeberedning finns bemötanden mot det påståendet. Förvaltningen uppskattar bland annat att om staden själv gick in för att driva en liknande verksamhet så skulle slutsumman sannolikt inte vara särskilt mycket billigare än det pris som Villa Gustava erbjuder.
Vi är också intresserade av att ta fram mer noggranna kostnadsjämförelser. Dock ska de vara relevanta och måste baseras på vad det skulle kosta för staden att ta fram nya platser som motsvarar Villa Gustavas. Man ska inte jämföra äpplen med päron som Socialdemokraterna gör. Med detta i åtanke föreslog vi därför också att förvaltningen ska ta fram relevanta kostnadsuppskattningar inför nästa år innan ett eventuellt nytt avtal tecknas.
Det av Socialnämnden antagna avtalet har en giltighetstid på drygt två och en halv månad fram till årsskiftet. Villa Gustava har varit tillmötesgående och sänkt priset samt har öppet dygnet runt inklusive veckoslut i enlighet med Stadsfullmäktiges önskan.
Precis som Kalle och Igge konstaterar är det ett skriande behov av platser inom äldreomsorgen och vi har en kö på 20-30 personer samt överbeläggning på bland annat Trobergshemmet. Det är ingen önskvärd situation och därför är det av yttersta vikt att vi tar hjälp av de aktörer som finns för att lätta upp situationen något tills Trobergshemmets tillbyggnad och renovering är klar. Avtalet på två och en halv månad med Villa Gustava är således en absolut nödvändighet. Vi behöver platserna omedelbart!
Hur har Socialdemokraterna tänkt lösa platsbristen fram till årsskiftet eftersom ni inte vill godkänna avtalet? Genom ännu mera överbeläggning på våra kommunala boenden?
Vår målsättning är att erbjuda eget rum till alla som så önskar, oavsett boendeform. Avtalet med Villa Gustava möjliggör tyvärr inte det fullt ut, men är ett steg på vägen till att förverkliga vår målsättning.
Petri Carlsson (fs)
Harriet Lindeman (fs)
Majoriteten i ÅHS styrelse, det vill säga centern och liberalerna, vill att Övergårds långvård läggs ner 1 januari 2010 för att dra ner på kostnaderna. Nedläggningen drabbar patienterna och skapar oro bland personal och anhöriga. Regeringspartierna motiverar beslutet med att offentlig sektor måste spara, så även vården.
Den ekonomiska konsekvensen av beslutet, om det förverkligas, är att ÅHS minskade kostnader istället skyfflas över på kommunerna. Det blir alltså ingen inbesparing i offentlig sektor som helhet att tala om. För inte tror väl regeringspartierna att beslutet minskar behovet av vård och omsorg?
Ta nu istället inbesparingsbeslut som kommer ALLA skattebetalare tillgodo. Det som regeringen sparar med sin politik i ena ändan hamnar som en kostnad någon annanstans.
Det är dags för regeringspartierna att ta sitt politiska ansvar och börja prioritera vad som ska finnas kvar och omfördela mellan sektorer inom landskapets budget. Inbesparingarna bör i ännu mindre grad belasta vården och mer på andra sektorer.
Barbro Sundback (s) påstår att städarna i staden tvingas att gå ner till deltid och att de nagelfars och att varje millimeter av arbetsinsatsen mäts. Det är på sin plats att klargöra att det inte alls är så att någon nuvarande anställd städare har utsatts för ”nagelfarande” eller tvingats gå ner till deltid. I fallen som Barbro hänvisar till så har det handlat om prövning av nyanställning.
Samtliga tillsättningar går via stadsstyrelsen för prövning enligt ett tidigare principbeslut om att alla tillsättningar ska utsättas för någon form av prövning, kanske för att man hade tankar om att hålla igen på den kraftigt växande offentliga sektorn. Det har, med facit i hand, inte gett något resultat. Anledningen är socialdemokraternas och liberalernas förda politik. Socialdemokraterna har i alla fall tydliggjort sin linje; utöka offentlig sektor oavsett reellt behov.
Vårt förslag var att bjuda ut städningen till privata aktörer. I det senaste fallet var det renodlad städning det handlade om. Det finns många duktiga företagare inom städning på Åland som kunde utföra det arbetet på deltid. Det fanns således inget skäl till att sköta uppgiften i offentlig regi på heltid. Tyvärr röstades vårt förslag ner.
Petri Carlsson (fs)
Landskapsregeringen har upprepade gånger informerat om den allvarliga ekonomiska situationen och nödvändigheten att göra besparingar i landskapets ekonomi. Med besparingar i åtanke arbetade regeringen fram en tilläggsbudget för år 2009.
Läser man tidigare års bokslut och sedan årets tilläggsbudget ser man att utgifterna för kultur tillåts skena samtidigt som till exempel sjukvården står inför svåra besparingar. Kulturutgifterna når till de högsta nivåerna någonsin i årets tilläggsbudget som alltså är en tilläggsbudget i kraftiga besparingstider. Det är i mitt tycke en mycket märklig prioritering av regeringspartierna.
I grafen nedan kan man se landskapets utgifter för kultur (exklusive idrott, museiverksamhet och utbildning) för åren 2000-2009.
Lågkonjukturen påverkar nu också stadens ekonomi kraftigt. Enligt den senaste prognosen förväntas samfundsskatteintäkterna i Mariehamn minska detta år med 2,5 miljoner euro eller mer mot det budgeterade. Beloppet motsvarar ungefär 70 heltidstjänster inom staden på årsbasis.
Detta belyser näringslivets mycket viktiga betydelse för välfärden i Mariehamn och aktualiserar stadspolitikernas viktiga ansvar för att göra politiska prioriteringar i stadens verksamheter. Åtminstone är jag beredd att prioritera för att fortsättningsvis kunna upprätthålla god kvalitet inom kärnverksamheterna.
Intäktsbortfallet är dock så snabbt och stort att jag också anser att den liberala och centerstyrda landskapsregeringen i skyndsam ordning bör fatta beslut om att temporärt höja andelen som kommunerna får av samfundsskatterna. En höjning av andelen innebär att prioriteringar kan göras i en realistisk takt samtidigt som kommunerna gynnas av att föra en aktiv näringspolitik.
I Nya Åland den 17:e juni meddelade finansministern att landskapsregeringen analyserar stimulanseffekten och funderar på olika lösningar. Det finns dock ingen absolut säkerhet i att skatterna tillfaller samfunden om landskapsregeringen väljer att inget göra. Om det trots allt visar sig att det resulterar i att samfunden får behålla mer av sina förtjänade pengar så medför det också sannolikt att fler väljer att ta ut dividend istället för lön. I en sådan situation skulle jag gärna se att man då i motsvarande grad också minskar skatten på arbete.
Att försöka lösa frågan om egen beskattning med en situation som uppstått genom en av Finlands riksdag antagen temporär ”krislag” känns inte som rätt väg att vandra. Initiativet till egen beskattning bör komma från Åländskt håll särskilt nu då alla partier, utom liberalerna, meddelat att man är positiva till egen beskattning.
Det finns brottslingar som utnyttjar dom öppna Europeiska nationsgränserna. Inom människohandel, narkotikasmuggling, barnpornografi och penningtvätt för att ta några exempel. Europa behöver ta krafttag mot den växande gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Jag tycker, precis som många folkpartister i Sverige, att vi ska skapa ett ”Europeiskt FBI”.
Generellt tycker jag att problem och lösningar ska hanteras lokalt, men för mig är detta ett område där jag tycker tvärtom. Gemensam bekämpning av organiserad brottslighet inom EU är betydligt viktigare än gemensamma förbud mot snus och vårfågeljakt.
Enligt polisbyrån Europol genererar inte dom nordiska länderna särskilt omfattande gränsöverskridande brottslighet utan är i huvudsak mottagare eller till viss del transitländer för kriminalitet, särskilt inom narkotika, människohandel, människosmuggling, bedrägerier och stölder. Europol har under senare år gjort en del framsteg men är vingklippt och stöter på motsträviga polismyndigheter i vissa Europeiska länder, samarbetet som det var tänkt fungerar inte fullt ut. Ett Europol som utvecklas till ett ”Europeiskt FBI” är en förutsättning för att komma tillrätta med den kraftigt tilltagande brottsligheten.
Motståndare till ett ”Europeiskt FBI” framhäver problem med att den straffrättsliga makten också då förskjuts till EU så att en nation måste införa strängare eller mildare lagstiftning. Jag tycker ändå att fördelarna överväger bland annat då det idag finns en trend att begå brott i det land där straffet är lägst.
Ökat samarbete inom polis och straffrätt är inte lika oroande för mig som den ökande brottsligheten är. Den ökande brottsligheten berör alla, även oss på Åland. Vi märker till exempel av den ökade tillgängligheten av droger på Åland. Jag tycker att bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten också förtjänar att bli en av dom stora frågorna inför Europaparlamentsvalet den 7 juni.
I Nya Ålands ledare den 23 mars om hushållsavdraget påstår Harriet Tuominen att ”man skall ligga ute med pengarna ett år eller två”. Det behöver inte alls vara så. Man kan till exempel betala några gånger för hushållstjänster och så kontaktar man skattebyrån och visar upp kvitton så får man avdragen beaktade i skattekortet. Det underlättar för allmänheten om framträdande ledarskribenter inte bara påpekar svårigheter utan också informerar om dom möjligheter som finns.
Jag håller dock med Harriet Tuominen om att dom allra mest utsatta pensionärerna bör få en bättre lösning än den med utkomststödet. Kortsiktigt kan också enstaka kommuner söka lösningar som skulle förbättra den ekonomiska situationen för de med de lägsta pensionerna. Dock så vilar ansvaret tungt på landskapsregeringen och riksdagen.
Om Åland hade egen behörighet över Ålänningarnas folkpensioner så vore det lättare att lösa det grundläggande problemet som egentligen är de låga folkpensionerna. Man kunde då helt enkelt höja folkpensionerna istället för att bygga upp nya snåriga tillägg i det redan byråkratiska utkomststödet.
I Folke Sjölunds replik om Ålandsvägen framställs det som att jag vill försämra trafiksäkerheten.
Det är en helt felaktig uppfattning!
Konsekvensen om förslaget jag lade skulle förverkligas innebär en avsevärd höjning av trafiksäkerheten mot nuvarande situation på Ålandsvägen, dock utan upphöjda korsningar med bumper-effekt som jag anser är att gå för långt. Leta gärna efter trafiksäkerhetsförsämringar i Ålandsvägenkommitténs rapport, Folke, du kommer inte att hitta några.
Folke Sjölund påstår bland annat i sin replik att de upphöjda korsningsområdena skulle avsevärt förbättra framkomligheten även för bilisterna. Hur kan en upphöjd korsning med bumper-effekt avsevärt förbättra framkomligheten för en bilist?
Senaste kommentarer