Yrkesskolan

Den här gången tänkte jag ta upp yrkesskola som verkar vara ett hett ämne till och från. Jag hör nämligen till dom som tycker att ”det var bättre förr” när det gäller det här med yrkesskola, d.v.s. att man borde inte behöva ha ”svåra” teoretiska ämnen som är obligatoriska för en som ska bli t.ex. bilmekaniker, målare eller rörmokare.

Jag förstår att det finns fördel med att alla har ”allmän högskolebehörighet”, t.ex. om man ångrar sig senare i livet och vill plugga vidare. Men det är ju som med allt annat att man gör ett val och då vet man vad som gäller vid den tidpunkten. Varför ska politikerna bestämma vad som är bäst för individen?

Jag vet iallafall många som var icke teoretiskt lagda och/eller otroligt skoltrötta av mina kompisar och dom skulle aldrig ha orkat läsa ”tunga” teoretiska ämnen. Då är det väl bättre att man får sig en bra praktiskt utbildning som ger utbilning till ett yrke direkt utan att man behöver hoppa av som skoltrött bara för att politikerna har bestämt att man måste läsa t.ex. samhällskunskap på gymnasienivå. Om man senare vill studera vidare så kan man ju komplettera med vuxenutbildningar för att få behörigheten.

Jag tycker att vi kunde vara positiva till att tillåta yrkesutbildningar på t.ex. två år som det fanns tidigare.

Bara gymnasialstadiet kostar 15 miljoner euro per år så det finns ju också en ekonomisk morot att hålla ner kostnaderna och inte ”elda för kråkorna”, alltså inte utbilda folk i något dom inte är motiverade till och kanske inte heller har nytta av. Olika personer har olika fallenhet och det vore effektivare att utbilda intensivare med ”rätt” innehåll som är anpassat för individen och näringslivets behov.

Handlingskraften lyser med sin frånvaro!

En stor skolbyggnad i Mariehamn står tom och kostar pengar!
Ålands vårdinstitut flyttade ut från byggnaden för snart två år sen.
En privat företagare skulle ha varit tvingad och haft vilja att lösa situationen och se till att snabbt få igång verksamhet i ett så stort outnyttjat utrymme.
Men när det är offentlig sektor, i det här fallet landskapet, så får byggnaden stå helt tom.
Handlingskraften lyser med sin frånvaro och byråkratin maler långsamt.
Inte direkt effektivt utnyttjande av våra skattemedel.
Vad gör regeringen åt saken?

- Petri Carlsson (fs)

Integrera IT i undervisningen

I arbetslivet används, på de flesta ställen, datorn som ett arbetsredskap och jag tror att också skolan behöver göra detsamma bl.a. för att förbereda elever bättre på hur verkligheten blir när man kommer ut i arbetslivet.
Hur det sen ska göras är en svår fråga.

Innan samhällsmedel eller, ännu bättre, privata medel investeras i datorer till elever och lärare i skolan måste nyttan och användningssättet redovisas. Jag har många idéer om användningsområden och det finns många ämnen där man kan använda datorn men jag tror att elever och personal tillsammans har dom bästa idéerna om hur det kan göras!

Vi behöver också unga IT kunniga i fullmäktige!

Hemspråksundervisning

 

Insändare i Ålandstidningen 12/9-2007:

Andrew Hagmark-Cooper (s) påstår att hemspråksundervisning är en bra satsning för barnen och samhället.
Det finns andra som hävdar motsatsen, bl.a. har man i dom danska kommunerna lagt ner hemspråksundervisningen då en forskningsstudie visat att det inte ledde till några förbättringar. Utöver det påstår Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, att invandrarbarn skulle vinna mer på förstärkt undervisning i svenska i stället för hemspråksundervisning.
Oavsett om det är en bra satsning eller inte så kommer den inte alla till del som jag tidigare skrev och det är, oavsett ”gammalt knep” eller ej, en i mitt tycke orättvis och kostsam satsning med skattemedel på enbart dom barn som ingår i en tillräckligt stor grupp med samma modersmål.

Och ja, Andrew Hagmark-Cooper, jag vet att andra än jag betalar skatt, men det känns definitivt som att jag betalar alldeles för mycket.
Du ställde en fråga om hur jag ser på orättvisan att barn som har modersmål i dom språkämnen som redan finns i skolan endast ska få möjligheten att lära sig dessa språk i skola på samma lektioner som barn som inte kan dessa språk överhuvudtaget.
Där är mitt svar att skolorna måste bli ännu bättre på att främja individuell inlärning på den nivå varje barn befinner sig, problemet finns ju i så gott som alla områden, där vissa är längre fram än andra i kunskapsnivå.

Jag vill samtidigt passa på att förespråka det underbara förslag som FS har på att byta ut hemvårdsstödet mot barnomsorgspeng på minst 600 € / månad som ger samtliga möjlighet att fritt välja vilken barnomsorg man vill ha för sitt eget barn ända upp till 6 års ålder. Jag uppmanar även dig, Andrew Hagmark-Cooper, att komma med och stödja det förslaget!

- Petri Carlsson (fs)

Ta inte mina skattepengar!

 

Insändare i Ålandstidningen 9/9-2007:

S går till val med bl.a. hemspråksundervisning och utökning av skattefinansierat bussåkande.
Ta inte mina skattepengar till dom orättvisa och mycket kostsamma förslagen.
Orättvist för att man sannolikt inte kan erbjuda hemspråk till alla p.g.a att det är orimligt att ha lärare i samtliga språk. Mycket kostsamt ifall man skulle erbjuda det till alla.
Vad gäller ökningen av bussåkande med den skattefinansierade statsbussen så skulle jag vilja höra hur mycket bilåkandet har minskat?
Eller kan det inte vara så att icke motorburna trafikanter står för den största minskningen vilket gör att miljöargumenet inte är så starkt för en fullt ut skattefinansierad busstrafik. Vill ge en eloge till Barbro S för redovisningen av kostnaden för statsbussen, 500 000 Euro! Den är alltså inte gratis som några gärna vill tro, pengarna skulle komma till bättre användning på annat sätt.

- Petri Carlsson (fs)